Allergi

  • Generellt om allergener och allergenmärkning

    Eftersom vissa vanliga ingredienser i livsmedel, som till exempel mjölk och nötter, kan ge allergiska reaktioner är det nödvändigt att kontrollera potentiella allergirisker mycket noggrant. I vårt kvalitetssystem har vi rutiner för att kontrollera allergener i hela produktionskedjan, från inköp av råvara till färdig produkt. Då vi är väl medvetna om de problem den allergiske konsumenten möter i sitt livsmedelsval arbetar vi kontinuerligt med förbättringar för att minska antal allergena ingredienser och risken för kontaminering.

    På den färdiga produkten finns alla ingredienser, ner till minsta delingrediens, alltid angiven i ingredienslistan på förpackningen. Den ingrediens som ingår med störst mängd står alltid först i listan. Övriga ingredienser kommer sedan i fallande ordning så att den ingrediens som står sist ingår med minsta mängd. Om en allergen är ingrediens eller del av en ingrediens i en produkt finns allergenen alltid med i ingredienslistan helt enligt gällande lagstiftning.

    På de flesta av våra produktionslinjer producerar vi produkter med olika smaksättning. När vi byter mellan olika produkter har vi rutiner som innefattar en mycket noggrann rengöring. Trots den mycket noggranna rengöringen kan vi inte utesluta att små mängder av en allergen blir kvar på linjen och kan överföras till nästa produkt eftersom delar av produktionen sker i ett slutet system där linjen inte kan tas isär vid rengöring. I de fall det finns risk att spår av en allergen sporadiskt kan finnas i en produkt trots den noggranna rengöringen märker vi produkten med "Kan innehålla...". Denna märkning innebär alltså inte att det alltid finns spår av allergenen utan är en information om att det vid enstaka tillfällen kan finnas risk för små mängder i produkten. Vi följer de rekommendationer som finns i branschens allergiriktlinjer och märker i samförstånd med kontrollmyndigheten.

    Inom Mondelez International Norden pågår ett kontinuerligt arbete med att reducera antal riskallergen och minimera introduktion av nya. Genom att samordna produktion mellan våra olika fabriker har vi kunnat undvika jordnötter i vår Upplands Väsby-fabrik och tagit bort ägg både ifrån Maraboufabriken och Freiafabriken, vår systerfabrik i Oslo. Genom ombyggnader och processförändringar har vi också minskat risken för kontamination mellan olika linjer. Detta arbete pågår alltid och vi följer även utvecklingen vad gäller riskanalyser och framtagandet av gränsvärden, för att ytterligare kunna minska spårmärkningsbehovet.

    Vi rekommenderar att allergiska konsumenter alltid läser ingredienslistan och den eventuella spårmärkningen.

  • Ur allergisynpukt, vilka riktlinjer finns för produktion och hur följer ni dem?

    Livsmedelsverket, som är vår tillsynsmyndighet, har inspekterat våra linjer och rengöringsrutiner och funnit att vi gör vad som kan anses möjligt för att undvika överföring av allergener från en produkt till nästa. Vi följer här branschens överenskommelse "allergiriktlinjerna". För att informera extremt känsliga konsumenter rekommenderar Livsmedelsverket märkning med "kan innehålla spår av...". Sådan märkning får endast användas efter överenskommelse med tillsynsmyndigheten.

  • Hur ser er allergenmärkning ut?

    Från 2012 har vi valt att succesivt ändra vår märkning av de allergen som kan förekomma i mycket små mängder från ”Kan innehålla spår av ...” till enbart ”Kan innehålla ...”. Vi anser att det är ett mer korrekt uttryck då många av våra produkter innehåller nötter och att det ofta är nötter som kan förorena nästa produkt på linjen. Det är då inte fråga om ett spår av nöten utan oftast en liten nötbit – eller kanske till och med en hel eller halv nöt.

    I december 2014 trädde nya märkningsreglerna inom EU i kraft och den nya märkningen finns på alla våra produkter sen dess. Dessa nya märkningsregler innebär att vi i de flesta fall anger de allergen som ingår i receptet med fetmarkerad text. (Exempel: Socker, kakaomassa, mjölkpulver, kakaosmör, emulgeringsmedel (sojalecitin), arom.)

  • Många är i dag allergiska mot nötter. Hur hanterar ni det?

    Vi inser att det är en svår situation att vara allergiker idag. Men majoriteten av våra konsumenter vill ha choklad där nötter ingår. Det antal konsumenter som är extremt allergiska är i minoritet. Vår uppgift är att producera och sälja den choklad som våra svenska konsumenter vill ha, och för att vi ska vara konkurrenskraftiga på lång sikt måste vi ha den flexibla tillverkningsprocess vi har i dag, där flera likartade produkter tillverkas på samma linje.

    Vi är dock väl medvetna om det problem den här tillverkningsprocessen medför för just nötallergiker och har därför mycket stränga rutiner både för rengöring och i vilken ordning produkterna får tillverkas. Vi märker också våra produkter tydligt och följer de riktlinjer som tagits fram av branschen. Dessa riktlinjer är baserade på överenskommelse med Livsmedelverket att märka produkter med ”kan innehålla spår av”, men förutsättningen för märkning är att produktionsutrustningen rengörs mycket noggrant.

  • Varför kan man inte rengöra efter varje produkt som tillverkas så att alla spår av nötter försvinner?

    Vid tillverkning av choklad arbetar vi med ett slutet processystem där vi inte kan skruva loss och diska rent på ett traditionellt sätt. Det vi kan plocka bort tar vi loss och diskar på vanligt sätt. Det är viktigt att alla delar är helt torra innan de monteras på plats igen i anläggningen. Andra delar av linjen görs rent på plats med chokladmassa. När vi då byter från en produkt till en annan kan det finnas en liten nötbit kvar. Om vi diskade med vatten skulle vi istället få ett bakteriologiskt problem med fukt i systemet. Självklart är det sätt vi använder för att göra rent godkänt av Livsmedelsverket. Vår fabrik är också kvalitetscertifierad enligt ISO 9001 och ISO 14001.

  • Jag är allergisk – kan jag äta er choklad?

    För att besvara frågan måste vi först veta vilka ingredienser du reagerar på. Vi uppmanar alla våra allergiska konsumenter att läsa ingrediensförteckningen noga för att se om det du är allergisk mot finns i just denna chokladprodukt.

    1. För produkter där nötter ingår i receptet finns nötter givetvis med i ingrediensförteckningen. Ju längre bak i listan desto lägre halt.
    2. När en produkt inte innehåller nötter, men produceras på samma linje som en nötprodukt, märker vi alltid produkten med ”Kan innehålla…”.

    Vi är mycket noga med att deklarera alla ingredienser som ingår, men om du fortfarande är osäker kan du ringa vår Konsumenttjänst och få ytterligare besked om produkten. Om du är extremt allergisk mot nötter bör du dock generellt vara försiktig med choklad.

  • Vilken hänsyn tar ni till konsumenter som bara kan äta ren mjölkchoklad?

    Självklart bryr vi oss om alla våra konsumenter och deras åsikter. Vi inser att det är en svår situation att vara allergiker idag. Men majoriteten av våra konsumenter vill ha choklad där nötter ingår. Det antal konsumenter som är extremt allergiska är mycket få. Vår uppgift är att producera och sälja den choklad som våra svenska konsumenter vill ha, och för att vi ska vara konkurrenskraftiga på lång sikt måste vi ha den flexibla tillverkningsprocess vi har idag där flera likartade produkter tillverkas på samma linje.

  • Vilka allergener kan förekomma i choklad?

    Choklad kan ofta innehålla t.ex. hasselnötter eller jordnötter som är starka allergener. Chokladprodukter med fyllning eller kex kan också innehålla vetemjöl eller ägg. Vidare ingår mjölkprodukter i all mjölkchoklad.

  • Vilka av era produkter kan allergiker äta?

    Allergikerna måste själva bedöma utifrån ingrediensförteckningen vad de kan äta eller inte, och undvika produkter med innehåll som de vet sedan tidigare att de reagerar på.

  • Hur informerar ni allergikerna?

    Vi tycker det är viktigt att det tydligt ska framgå vilka ingredienser som ingår så att allergiker vet att de kan lita på våra ingrediensförteckningar.

  • Varför är det nötter i all choklad?

    Nötter, och då speciellt hasselnötter, är en mycket omtyckt och därför vanlig ingrediens i chokladprodukter. Det medför att en chokladfabrik varje dag tillverkar flera produkter med nötter, även på samma produktionslinje som tillverkar vanlig mjölkchoklad.

  • Varför kan ni inte garantera att det inte finns nötter i chokladprodukter som inte naturligt ska innehålla nötter?

    Den moderna tillverkningsprocess vi har idag, med många olika varianter av produkter, innebär att vi producerar olika produkter på samma produktionslinje. Trots rengöring kan det finnas små mängder av nötproteiner kvar i linjen, efter det att en nötprodukt har producerats. Vi kan alltså inte garantera helt nötfria produkter. Vad vi kan göra – och det gör vi också – är att rengöra enligt en fastställd procedur och märka produkten.

    1. För produkter där nötter ingår i receptet finns nötter givetvis med i ingrediensförteckningen. Ju längre bak i listan desto lägre halt.
    2. När en produkt inte innehåller nötter, men produceras på samma linje som en nötprodukt, märker vi alltid produkten med ”Kan innehålla …”.

  • Hur förtydligar ni en ändrad allergenprofil på era stycksaker?

    Vi är ytterst måna om våra konsumenters hälsa och välbefinnande. Därför kan man alltid få korrekt information om innehållet i produkten från ingredienslistan.

    Då vi ibland måste ändra på en produkts allergenprofil, till exempel vid förändringar i produktionen och detta inte medför ändrat recept eller helt ny design, har vi beslutat att informera den allergiske konsumenten om detta genom att på emballagets framsida placera en symbol där det står "Ny allergeninformation – se ingrediensförteckningen”. Symbolen är gemensam för Mondelēz International i Europa och därför lätt att identifiera.

    Vi uppmanar alla våra allergiska konsumenter att läsa ingredienslistan noga för att se om det man är allergisk mot finns i just denna chokladprodukt.

    För produkter där nötter ingår i receptet finns nötter givetvis med i ingrediensförteckningen. Ju längre bak i listan desto lägre halt.

    I de fall där en produkt som naturligt inte innehåller nötter, men som produceras på samma linje som en nötprodukt, märker vi alltid produkten med ”Kan innehålla…”.

GDA-märkning

  • Vad betyder ”GDA” och hur ser märkningen ut på nya förpackningar?

    ”GDA” är en förkortning av ”Guideline Daily Amount“ och översätts på svenska till ”vägledande dagligt intag“. GDA-märkningen fungerar alltså som en fingervisning om mängden du äter. Den ger dig näringsinformation som är baserad på det genomsnitt av näringsämnen som en människa bör konsumera under en vanlig dag. Informationen kan hjälpa dig att förstå hur mycket av varje näringsämne du äter varje dag så att du kan jämföra det med de rekommenderade nivåer som finns.

  • Hur beräknas GDA-värdena? Och vad är en portion?

    GDA-värdena beräknas på ett dagligt energiintag av totalt 2000 kcal. De 2000 kcal är en rekommenderad nivå för en genomsnittlig vuxen (kvinna). Kalori- och näringsvärdenivåerna kan variera uppåt eller neråt beroende på kön, ålder och fysisk aktivitetsnivå. Den som rör sig mycket behöver som regel mer energi (kalorier) medan den som sitter still behöver färre.

    I och med de nya EU reglerna för märkning och information till konsumenten har vi nu infört en variant av den ”gamla” GDA-ikonen. Vi anger energiinnehåll både i kilokalorier (kcal) och kilojoule (kJ). En portion skall vara rimlig och lätt att identifiera för konsumenten och kan därför vara en rad eller ett antal rutor av en chokladkaka. Vi anger energiinnehåll i denna portion och hur många procent av ett rekommenderat intag (RI) som denna konsumtionsenhet utgör i ikonen på framsidan. Ytterligare information med fullständig näringstabell finns på förpackningens baksida.

    Referensvärden för beräkning av energi och näringsinnehåll enligt de nya EU reglerna.

    Energi 2000 kcal/8400 kJ
    Fett 70 g, mättat fett 20 g
    Kolhydrat 260 g, sockerarter 90 g
    Protein 50 g
    Salt 6 g

Råvaror

  • Vad gör ni för att undvika genmodifierade råvaror i era produkter?

    Vår inställning är att undvika att använda produkter som innehåller genmodifierade råvaror. Vi ställer höga krav på våra leverantörer att de ska garantera att produkterna vi köper inte innehåller genmodifierade råvaror. Vi gör dessutom egna tester och kontroller.

  • Varifrån kommer kakaobönan?

    Kakao växer i ett bälte kring ekvatorn. Stora kakaoproducenter är bland annat länder som Elfenbenskusten, Ghana och Indonesien. Ungefär två tredjedelar av världsproduktionen kommer från Västafrika. Mindre mängder kakao produceras också av flera länder i Syd- och Mellanamerika, till exempel Brasilien, Ecuador och Venezuela.

  • Varifrån köper ni er kakao?

    Marabou köper endast processade kakaoprodukter, det vill säga kakaomassa, kakaosmör och kakaopulver. Dessa produkter har framställts från kakaobönor dels vid någon av våra systerfabriker inom koncernen, dels av externa tillverkare. Kakaobönorna som används till de processade kakaoprodukter vi köper kommer från Västafrika och i stor utsträckning från Elfenbenskusten.

Ingredienser

  • Kan man lita på ingrediensförteckningen?

    Varje förpackning som du köper beskriver alltid vad som finns just i den produkten. Det är därför alltid viktigt att läsa ingrediensförteckningen och skulle det finnas ytterligare frågor så är du välkommen att mejla eller ringa till vår Konsumenttjänst.

  • Använder ni palmolja? Och i så fall, varför?

    Ja, vi använder palmolja i ett antal av våra produkter, i fyllningar till chokladbitar (kakor, praliner och stycksaker). Detta för att den bidrar till önskad konsistens och smak, ger god lagringshållbarhet och är fri från transfett.

  • Vad är kakaomassa?

    Kakaomassa är finmalda kakaobönor som först rostats och skalats. Kakaomassa innehåller cirka 50 % fett, så kallat kakaosmör. Kakaomassa används i choklad.

  • Vad är kakaosmör?

    Det fett som finns i kakaomassan kallas kakaosmör. Man utvinner kakaosmör genom att pressa kakaomassa med högt tryck mellan silar. Då pressas kakaosmöret ut genom silen.

Förpackningar

  • Vad använder ni för material i era förpackningar?

    Vi använder plast eller papper till våra förpackningar. Varje gång vi gör en ny förpackning försöker vi göra den så bra som möjligt ur miljösynvinkel. Till exempel använder vi bara ett sorts material, så att det enkelt kan återvinnas. Eller så använder vi mindre material än i den förra förpackningen. Förpackningen måste alltid vara tillräcklig för att skydda produkten under transport.

Kort om choklad

Källsortering

  • Hur källsorterar jag tomma pralinaskar (till exempel Aladdin, Paradis)?

    Asken är tillverkad av kartong och kan lämnas till pappersåtervinning. Plasttråget eller inlägget som pralinerna ligger i är tillverkad av polyester, samma material som används till PET-flaskor. Tråget sorteras som mjuka plastförpackningar. "Kudden" som ligger ovanpå tråget med praliner för skydd under transport är tillverkad av pergamyn, ett fettresistent papper som kan lämnas till pappersåtervinning.

    Den genomskinliga omslagsfilmen är tillverkad av plast, polypropen (PP eller PE/PP/PE), en plastfilm som kan lämnas till plaståtervinning.

    Pralinaskarna kan beroende på distributionssätt även förpackas i wellkartong. Wellmaterial sorteras som pappersförpackningar.

  • Hur källsorterar jag påsar från Daimkulor?

    Denna produkt är känslig för kontakt med syre/luft och kräver därför ett laminat av hög barriär behandlad polypropen (OPP)/polyeten (PE). Påsen kan lämnas till plaståtervinning. Påsarna med Daimkulor packas i wellkartonger för distribution till grossister och butiker. Wellmaterial sorteras som pappersförpackningar.

  • Hur källsorterar jag påsar med inslagna praliner (till exempel Daim, Twist)?

    Påsarna består av polypropen (OPP). Påsen kan lämnas till plaståtervinning. Daimbitarna är inslagna i cellofan som är ett cellulosamaterial (papper) som kan lämnas till pappersåtervinning. Twistpralinerna är inslagna i metalliserad polyetenfilm, cellofan och vaxat papper.

    PE-filmen sorteras som mjuka plastförpackningar och cellofanet och det vaxade papperet som papper. Påsarna med praliner packas i wellådor för distribution till grossister och butiker. Wellmaterial sorteras som pappersförpackningar.

Transport & Distribution

  • Till vem säljer ni era produkter?

    Vi säljer till grossister, till exempel till ICA, Coop, Axfood, Dansk Supermarked, FDB, NorgesGruppen, Reitan Narvesen, K-Gruppen, Tradeka/Elanto. Dessa säljer sedan vidare till detaljister (butiker och så vidare) som i sin tur säljer till konsumenter.

  • Hur transporteras kakaobönorna?

    De kakaobönor som används i Mondelez International choklad kommer huvudsakligen från Västafrika, framför allt från Elfenbenskusten. Bönorna odlas av småbönder. Det finns drygt två miljoner kakaobönder i Västafrika. De flesta bönder producerar inte mer än 500-1000 kg bönor per år.

    Bönderna säljer sina bönor till lokala uppköpare som reser runt inom odlingsområdena. Dessa uppköpare transporterar bönorna från odlarna till nästa uppköpare som fortfarande finns inne i landet och som blandar bönorna från ett antal bönder och säljer vidare i större partier till exportörer i hamnstäderna. Inom landet transporteras bönorna med lastbilar. Exportörerna säljer sedan bönorna till den kakaoprocessande industrin till exempel i Europa. Bönorna transporteras med båt från Västafrika till hamnar i Europa.

    I våra fabriker i Europa rostas, skalas och mals bönorna till så kallad kakaomassa som används i choklad. Från kakaomassan framställs även kakaosmör och kakaopulver. Den färdiga kakaomassan, kakaosmöret och kakaopulvret körs därefter vidare till våra lokala fabriker i tankbilar.

Marabou & Sortimentet

  • Varför försvann Maraboustorken som symbol för Marabou?

    Storken har varit symbol för ursprungsföretaget Freia i Oslo sedan 1915. När ett dotterbolag skulle startas 1916 i Sverige kunde man inte använda Freia som företagsnamn, eftersom det redan var upptaget. Då kom någon på att i stället för Freia döpa företaget till Marabou, efter den stork som Freia använder sig av än idag. Storken användes som symbol ända till slutet av 1960-talet, då greve Sigvard Bernadotte erbjöd sina tjänster att förnya Marabousymbolen. Resultatet blev att det numera klassiska M:et successivt ersatte storken.

  • Vilket år grundades Marabou?

    Marabou grundades 1916. Men eftersom det var svårt att importera kakao under krigsåren, så tillverkades de första chokladkakorna först på sensommaren 1919. Därför brukar detta räknas som Marabous egentliga födelseår.

  • Varför finns inte en viss typ av bit i Twistpåsen, den var så god och fanns där förut?

    Vi ändrar smak över tiden och nya generationer möter Twist. Marabou gör regelbundet undersökningar bland konsumenter som får säga sin åsikt om vad en påse med blandade choklad- och kolapraliner ska innehålla och hur dessa ska smaka. Resultatet av dessa undersökningar leder till den sammansättning av bitar som finns i påsen du köper idag. Mångfald och blandning är viktigt för oss då alla ska hitta sin favoritbit i Twistpåsen.

  • Varför är det så mycket nougatpraliner i Aladdin?

    Därför att svenskarna är så förtjusta i nougat. Historiskt sett har det gått till så att varje förslag till ersättningspralin har testats noga i smakpaneler. Ofta har man en hel serie praliner i testet. I Sverige har det oftast varit nougat som vunnit. I Norge föredrar man frukt- och marsipanfyllningar. I Danmark marsipan- och spritfyllningar.

  • Varför bytte ni design på Daim?

    En levande produkt måste utvecklas hela tiden för att bevara sin starka ställning hos konsumenterna. Tester har visat att denna nya design bättre signalerar det unika för Daim: knäckljudet när man äter i kombination med den krämiga mjölkchokladen. Vi har behållit den röda färgen och de blå-vita bokstäverna då dessa är starkt förknippade med Daim - "Daim-röd" har faktiskt blivit ett begrepp!